Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Drev mot ledaren Löfven

På 1940-, 50- och 60-talen satt partiledare ofta i 20 år. 70-, 80- och 90-talen var en mellanperiod. En del partiledare satt mer än 10 år, men ingen satt 20.
Publicerad 16 februari 2020
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Det spekuleras om Stefan Löfvens avgång, skriver Robert Sundberg.
Det spekuleras om Stefan Löfvens avgång, skriver Robert Sundberg.Foto: Claudio Bresciani/TT

Från runt 2000 sitter partiledare vanligen i cirka tio år. Jonas Sjöstedt deklarerade nyligen sin avgång, som ska ske i maj. Han har suttit i åtta år. En annan som suttit åtta år är Stefan Löfven.

Han har även varit statsminister merparten av sin partiledartid. Han är 62 år, fyllde i juli.

Annons

Stefan Löfven uttalade nyligen sin avsikt att sitta kvar som partiledare och kandidera för en ny period på kongressen 2021. Det innebär att han leder partiet i valrörelsen 2022, då han varit partiledare i 10,5 år och fyllt 65 år.

Trots beskedet om fortsatt partiledarskap har spekulationer kommit igång om Löfvens avgång. På lördagen (15/2) hade Aftonbladet ett uppslag om det.

De dåliga opinionssiffrorna för S bidrar till spekulationer gällande Löfvens vara som partiledare. S fick låga 23,6 procent i Sifo i helgen (bland annat Göteborgs-Posten webb 14/2).

S ökade faktiskt från 23,5 procent förra månaden. Och blev större än SD på 23,3 procent, som minskade från 23,8 procent i januari. Mätningens felmarginaler gör dock att partierna kan betraktas som jämnstora. M är på 17,5 procent, samma nivå som i januari.

Ingvar Carlsson är en S-ledare som avgått som partiledare när han var statsminister. Det deklarerade han i augusti 1995, 11 månader efter valsegern 1994 och efter 9,5 år som partiledare.

Spekulationer om Carlssons avgång hann inte komma. S-partiledarskiften efter det har skett när S varit i opposition, som då Sahlin en tid efter valet 2010 meddelade sin avgång. Och i januari 2012 då Håkan Juholt meddelade sin.

”Det är politiken som förs av S-ledda regeringen i och med januariavtalet som inte är populär bland S-väljare, eftersom den är alltför mittenliggande med skattesänkningar och för lite i mer anslag till välfärden i kommuner och regioner.”

Göran Persson meddelade sin avgång valkvällen 2006. I hans och Sahlins fall, liksom Carlssons, skedde övergången till en ny S-partiledare i mars året efter att de deklarerat sina avgångar. Juholt avgick med omedelbar verkan.

Löfvens dåliga opinionssiffror, som partiledare och för partiet, gör att ett drev kommit i gång. Mellan val riktas kritik mot regeringen och dess ledare.

Så var det för Ingvar Carlsson mellan valen 1988 och 1991. Så var det för Göran Persson mellan valen 2002 och 2006.

Andra partier skymmer egna problem och underblåser kritiken mot regeringspartiet S och dess ledare. Men ett byte av partiledare för S skulle inte ändra något.

Annons

Det är politiken som förs av S-ledda regeringen i och med januariavtalet som inte är populär bland S-väljare, eftersom den är alltför mittenliggande med skattesänkningar och för lite i mer anslag till välfärden i kommuner och regioner.

Vågen med skjutningar och sprängningar har också drabbat regeringen negativt.

Det är politiken som är central. Vem som är partiledare har mindre betydelse.

Politiken är för mittenliggande och borde vara mer vänsterliggande och välfärdssatsande. Priset för det vore en del högre skatter, som totalt är närmare andelen av bnp som skatterna var på 2006.

Men det går inte att genomföra på grund av januariavtalet med C och L.

Robert SundbergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons