Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Nytt pressägarlandskap

Länge var press, radio och tv uppdelade i olika medieformer. Nu sammanstrålar de till följd av internet. I den kanalen ger medieföretag som tidigare haft bas i papperstidningar, radiosändningar samt tv-sändningar ut utgåvor. De blir mer centrala och dominerande.
Publicerad 8 februari 2019
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
På fredagen blev det känt att Bonnier, ihop med norska Amedia, blir nya ägare till Mittmedia. Bilden  ovan är från V-tabs tryckeri i Södertälje.
På fredagen blev det känt att Bonnier, ihop med norska Amedia, blir nya ägare till Mittmedia. Bilden ovan är från V-tabs tryckeri i Södertälje.Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT

Pressen, främst lokaltidningar, hade länge en central ställning. De gav omfattande information gällande närområdet och hade kommersiella budskap, annonser, samt innehöll opinionsbildning på ledarsidor.

Tidningarna hade olika ägare och olika politisk inriktning på ledarsidor. Länge fanns flera tidningar i varje större stad eller område. Under 50- och 60-talen blev de färre, tills de runt 1970 bara var två som gavs ut i varje residensstad. Några undantag fanns.

Annons

Ett statligt presstöd infördes som bidrog till mångfald i pressutbudet regionalt så att mer än en dagstidning fanns att ta del av i varje residensstad och närliggande kommuner, ibland län.

Så såg lokala morgonpressen ut på 70- och 80-talen. I början av 90-talet blev det lågkonjunktur. Pressen tappade intäkter, främst från annonser.

De mindre tidningarna, ofta de som behövde presstöd, fick det kärvt. De flesta var socialdemokratiska på ledarplats och gavs ut av en tidningskoncern som hette A-pressen.

Vid valet 1991 var A-pressen näst största tidningsutgivaren i Sverige efter Bonnier. Aftonbladet, som också var socialdemokratisk på ledarplats, ingick inte i A-pressen.

A-pressen gick i konkurs 1992 och dess drygt 20 tidningar blev ägda av arbetarrörelsen regionalt. Åren runt 2000 klarade de ägarna inte driften och varje S-tidning fick sin borgerliga konkurrents ägare som även sin ägare.

Samtidigt drog sig många av de borgerliga tidningarnas ägare tillbaka: partier, ägarfamiljer och andra. Några få tidningskoncerner blev större. De var till slut, nu, knappt tio. Sex större av dem äger nu cirka 95 procent av tidningarna utanför Stockholm.

Gota Media, som äger Sydöstran och BLT, är en av dem. Hall Media, med Jönköpingsposten, är en annan. NTM med bas i Norrköping är en tredje. Och NWT i Karlstad är en fjärde. Stampen, med Göteborgs-Posten, har nämnts och är den femte.

”Några få tidningskoncerner blev större. De var till slut, nu, knappt tio. Sex större av dem äger nu cirka 95 procent av tidningarna utanför Stockholm.”

Den sjätte är Mittmedia, med bas i Gävle och 28 lokaltidningar i främst södra halvan av Norrland och norra samt östra delen av Svealand. Den är största lokaltidningsägaren i Sverige, i områdets yta, i årsomsättning på cirka två miljarder kronor och antal anställda på cirka 1 800.

Med dyra köp av tidningar växte Mittmedia och kom att få svagt med eget kapital. När vinstnivåerna för tidningar började sjunka för runt tio år sedan på grund av färre prenumeranter och annonsörer fick Mittmedia svårt att bygga upp sitt kapital.

Mittmedia fick behov av en ny kapitalstark huvud- eller helägare. På fredagen blev det känt att Bonnier, ihop med norska Amedia, blir nya ägare till Mittmedia.

Tidningar räknas till politiska sfärer. Mittmedia räknas till den liberala. Trots det finns socialdemokratiska tidningar i Mittmedia: tre. Och en socialdemokratisk ledarsida jämte en liberal i en tidning.

Robert SundbergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons