Regeringars smekmånader

Efter oljekrisen 1973 blev det ovanligare att regeringar omvaldes. De partier som regerade förlorade ofta val och ersattes av en ny regering som i sin tur förlorade valet därpå. Det gällde i Sverige och andra länder.

1976 förlorade Erlanders efterträdare Olof Palme (S) valet. De tre borgerliga partier som vann backade i valet 1979, men behöll sin majoritet med ett mandats marginal.

1982 förlorade de valet och Palme återkom som statsminister. Hans parti, S, backade i valet 1985, men kunde fortsätta regera. S backade även 1988, lett av Ingvar Carlsson, men kunde regera vidare.

1991 förlorade S regeringsmakten till en borgerlig fyrpartiregering i minoritet, ledd av Carl Bildt (M). Den förlorade valet tre år senare, till S. Carlsson som återkom som statsminister.

Exemplen där en regering ökat sitt väljarstöd och mandaten i Sverige efter 1973 är få. Ett är i valet 2002, då regerande S ökade jämfört med valet 1998.

Ett annat är valet 2010 då sittande borgerliga fyrpartiregeringen ökade sitt väljarstöd, men minskade i mandat.

I valet i fjol upprepades samma sak som i alla val utom ett eller två senaste 45 åren. Det var att regeringspartierna minskade, i väljarstöd och mandat. Efter en lång tid för regeringsbildning har nu en regering kommit på plats i och med att riksdagen tolererar den.

Regeringens sammansättning blev samma partier som förra mandatperioden: Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Dess underlag för budgetar blev dock nytt: Centerpartiet och Liberalerna.

Hur det ska gå för nya regeringen? Ibland brukar nya regeringar få en smekmånad, ibland uteblir den.

För de nya borgerliga regeringarna efter valen 1991 och 2006 uteblev smekmånaden (månaderna). Deras partier minskade i väljarstöd. Ledande oppositionspartiet S ökade.

Fredrik Reinfeldts nya alliansregering 2006 fick en dålig start med två ministeravgångar drygt en vecka efter tillträdet.

Hösten 1978, efter två års regerande, avgick Thorbjörn Fälldins borgerliga trepartiregering på frågan om kärnkraften.

Efter det tillträdde en regering ledd av Ola Ullsten, partiledare för Folkpartiet som Liberalerna hette då. Den hade stöd av bara 11 procent av riksdagens ledamöter, de i sitt parti.

Den fick ökat väljarstöd sina första månader från 11 procent i Sifo i september 1978 till 16 procent i januari. I mars noterade Ullstens parti 18,5 procent i Sifo och var största borgerliga parti.

Att partiet kunde öka berodde delvis på den stora uppmärksamhet det fick, bland annat med många nya ministrar.

Kommande vecka presenteras nya Löfvenregeringen. Vi får se hur många nya ministrar den har och om det ger regeringspartierna en smekmånad och ökat väljarstöd.