Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Stig-Björn Ljunggren: Folkvett under myndighetstillsyn

En viktig del av stort ledarskap är att oavbrutet babbla om gruppens gemensamma öde, och hur utmaningar ska mötas.
Direktörer, fotbollstränare, skolledare, ministrar och kommunalråd ska dock inte bara prata en massa, utan också, ibland, glimma till och säga något som etsar fast budskapet i vårt medvetande
Publicerad 8 maj 2020
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Ge fan i att orera om limitering av bostadsbyggandet!
Ge fan i att orera om limitering av bostadsbyggandet!Foto: Gunnar Lantz

Ibland kan det vara uppbyggligt blåljug, som när Per Albin Hansson under andra världskriget försökte lugna nationen med ”Sveriges beredskap är god”.

Minnesvärt är Olof Palmes ”Politik är att vilja”, medan Göran Persson instämde i detta, men tillade: ”Politik är att kunna!” Varvid Mona Sahlin satte pricken över i med sitt ”Politik är att välja!”.

Annons

Därmed sagt att politik ofta är besvärlig materia. Men mer för vissa. Den franske presidenten Charles de Gaulle undrade med en suck: ”Hur ska man kunna styra ett land som har 246 olika sorters ostar?”

Översatt till svenska: Hur ska ett land med 290 kommuner kunna styras? Befolkat av 10,23 miljoner primadonnor?

Franska ledare har sagt fler träffsäkra saker, i synnerhet i pressade situationer. Exempelvis den franske revolutionshjälten Danton, som när han stegade fram till giljotinen sade till bödeln:: "Visa upp det här huvudet sen. Det tål att tittas på ..."

Och när Marie Antoinette klev upp på schavotten råkade hon trampa på bödelns fot. Hon sade artigt: ”Ursäkta mig min herre!” till den som strax skulle ta av henne huvudet.

”När Marie Antoinette klev upp på schavotten råkade hon trampa på bödelns fot. Hon sade artigt: ”Ursäkta mig min herre!” till den som strax skulle ta av henne huvudet.”
Stig-Björn Ljunggren

Kanske är det därför att vi i Sverige har svårt för det slags politiska våld som giljotinen representerar som vi fortfarande studsar inför ungsocialisten Hinke Bergegren, som i slutet av 1800-talet, när socialdemokratin valde väg mellan revolution och reform, sade: ”För min del anser jag småmord vara alldeles utmärkta, och attentat sätta skräck i de härskande i samhället. Vi skola ingjuta det gift, som heter hat, så att vi bli mogna för hvilket våld som hälst.”

Nu är det dock oklart om Bergegren verkligen sade detta. Och ofta tillskrivs politiker sådant de egentligen aldrig sagt. Exempelvis att liberalernas ledare på sjuttiotalet, Per Ahlmark, sade ett ”Lycka till!” åt några just friställda arbetare i Olofström.

Och finansminister Gunnar Sträng utfärdade aldrig en varning för att använda ”en massa främmande ord när det finns en adekvat svensk vokabulär”, som påståtts. Däremot sade han att ”det finns dem som orerar för en limitering av bostadsbyggandet. Det ska dom ge fan i”.

När det gäller osäkra citat har vi förstås Julius Ceasars berömda sista ord "Även du min Brutus!". Dessa ska han ha yttrat när han såg sin vän och skyddsling bland den flock knivförsedda män kastade sig över honom i den romerska senatsbyggnaden år 44 f Kr.

Men det sägs också att Ceasar upprört ropade "Detta där är ju övervåld!" vid anblicken av de tjugotal attentatsmännen. Och när en av intrigmakarna Casca rispade honom med sin kniv, utbrast Ceasar: "Casca, din usling, vad tar du dig till?"

Frågan är vad coronaepoken lämnar för avtryck? Statsministerns ord om att ”Nu är det en fråga om folkvett!” kanske? Och blir statsepidemiologen Anders Tegnell förstås!

Folkvett under myndighetstillsyn – är det vad som blir kvar i minnet?

Stig-Björn Ljunggren
Annons
Annons
Annons
Annons