Göran lämnar in polisbrickan – efter 46 år
Efter 46 år som polis går nu Göran Magnusson i pension.
Vad ska du göra nu som pensionär?
– Det finns mycket ogjort. Jag ska på ett träningsläger för cyklister i Spanien och sedan ska jag och min hustru ta en sväng med husbilen runt om i Europa, säger han.
Hur kom det sig att du blev polis?
– Jag arbetade på Elitfönster i Lenhovda och blev uppsagd på grund av arbetsbrist. En kompis till mig gick på polishögskolan och tipsade om det. Jag sökte och kom in.
Har du ångrat din yrkesbana?
– Nej, inte ett ögonblick. Jag har trivts nästan varje dag. Hade jag fått leva om mitt liv så hade jag sökt in till polishögskolan igen. Jag började som tunnelbanepolis med yttre fotpatrullering efter polishögskolan.
Fem år senare flyttade han ner till Karlskrona och fick en tjänst där.
– Jag bodde bara ett år i Karlskrona eftersom min fru kom från Svängsta så gjorde vi en kompromiss och flyttade till Sölvesborg.
Var träffade du din fru?
– Det var på en nyårsresa. Hon kom från Svängsta och jag från Lenhovda.
I 15 år var han yttre befäl inom ingripande verksamheten och därefter fem år som jourutredare. De sista fem åren har han varit stationsbefäl i Sölvesborg och även Olofström.
Hur har polisyrket förändrats genom åren?
– Under de senaste åren har utvecklingen varit lite till det sämre med allt färre poliser.
På frågan vad som har varit det sämsta med att vara polis tar han en längre funderare och säger:
– Jag kan inte komma på nåt direkt.
Bästa?
– Att det inte har varit så inrutat utan väldigt händelsestyrt har passat mig bra.
Är det några särskilda episoder som polis som du minns särskilt väl?
– Oj, det var svårt. Det finns många. Både stora och små. Jag har varit med på stora kommenderingar som EU-mötet i Göteborg och fotbolls-VM och Västtyska ambassaddramat.
Har du varit rädd i jobbet någon gång?
– Två gånger har jag varit tvungen att dra mitt tjänstevapen, men har aldrig som tur är behövt avlossa det.
Är buset värre nu än förr?
– Svår fråga. Om man tänker på skjutningarna runt omkring så måste man säga det. Uppenbart finns det mer vapen nu i omlopp än tidigare.
Är Sölvesborg en otrygg stad?
– Jämförelsevis måste jag nog säga att det är en idyll. Dansbanebråken är ett fenomen som försvunnit helt. Förr på 70- och 80-talen var vi tvungna att ibland åka skytteltrafik mellan Hanöhus och polisstationen i Karlshamn.
Behövs det fler poliser?
– ja, de som ingriper och utreder.
Skulle du säga ja om du fick frågan om att hoppa in och jobba extra som polis en dag?
– Det går inte. Det är så att i vårt yrke att har man lämnat in brickan en gång så kan man inte hoppa in och extraknäcka.
Tittar du på polisfilmer?
– Inte överdrivet. Man får ofta stålsätta sig.
Stålsätta sig?
– Ja, man får se det som underhållning. Skulle det visa hur det egentligen går till så skulle det bli en seg film. Sedan är det klart att man retar sig på detaljer som inte stämmer med verkligheten. De behöver aldrig skriva på en dator.
Som vad?
– Att man kör omkring i polisgaraget med polisserier, säger Göran Magnusson.
Till sist, vad är kännetecknet på en bra polis?
– Det är en trygg människa med empati som inser att alla inte är födda på solsidan.
